Användarverktyg

Webbverktyg


Sidmeny

Start
Huvudsidor
Kategorier
Geodata


Vad vill du veta mer om?

Adress till koordinat
Analys
API
ArcCatalog
ArcGIS
ArcScene
ArcToolbox i ArcGIS 10
Attributdata
Attributdata i ArcGIS 10
Attributdata i MapInfo
Att projicera data utan koordinatsystem i ArcGIS 10

Bebyggelsedata
Befolkningsdata
Befolkningsprognos
Blå kartan
Buffer

Calculate Geometry i ArcGIS 10
Centroid
Clip i ArcGIS 10
Color GIB2
Connect folder

Datafångst
Diagram
Digitala kartbiblioteket
Distance (Spatial Analyst Tools) i ArcGIS 10
DXF
Dynamisk konisk projektion

Editera i ArcGIS 10
Editera i MapInfo
Ekonomiska kartan
Exportera attributdata till Excel fran ArcGIS 10
Export Data i ArcGIS 10

Färgval
Fastighetskartan
Field Calculator i ArcGIS 10
Film
Fjällkartan
Fjärranalys
Flödeskarta
Fuzzy GIB2

Generalstabskartan
Geodata
Geodatabas
Geoforum
Geographical data, datakällor
Geometric generalisation with IDRISI Taiga
Geometrisk generalisering i IDRISI Taiga
Geometrisk generalisering
Geometrisk generalisering i ArcGIS 10
Georeferencing with IDRISI Taiga
GET
GIS
GIS filformat
GIS projekt
Google Earth Engine
Google Earth
Google Maps
Google SketchUp
Google Fusion Tables
Gradnät med ArcGIS 10
GRID
Gröna kartan
GSD
Gula kartan

Handledning Kopiering och överföring av filer
Hantera projektion och koordinatsystem i ArcGIS 10
Häradskarta
HistoryPin
Home
Huvudsidor
Hydrologiska analyser i ArcGIS 10
Höjddata

Idrisi
Importera GRID till ArcGIS 10
Interpolering
Isaritmkarta

Join by Spatial Location i ArcGIS 10
Join from a table med ArcGIS 10
JPEG

Kanteffekter
Karta
Kartbladssystem 2007
Kartering
Kartogram
Kartprojektion
Kategorier
KG2204 3
KG2204 4
Klippa i MapInfo
KML med ArcGIS 10
KML med Google Earth 6
KML och KMZ
KML GIB2
Kom igang med ArcGIS
Kontakt
Konvertera mellan olika typer av geometriska vektorformat
Konvertera vektorfiler till tab MapInfoformat
Konvertera X och Y koordinater till linjer i vektorformat
Koordinatsystem
Koordinat till punkt med ArcGIS 10
Koropletkarta

Lab1 GIB1 HT12
Lab Point to Polygon and Point to Raster
Lägg till attributdata
Lägg till data i ArcGIS 10
Lantmäteriets kartor
Layout View i ArcGIS 10 0
Lidar
Lutningsrelaterade analyser i ArcGIS 10
Lästips

MapBasic
MapInfo Professional
Markdata
MBX
Metadata
MIF MID
ModelBuilder och egen Toolbox i ArcGIS 10

NASA WorldWind
Nätverksanalys
Network dataset
Norrpil
Norrpil i ArcGIS 10 0
Norrpil i MapInfo 10

Om Gisela
Ordlista

Positionering
Presentation
Prickkarta
Projicera data
Python

QGIS
Quiz

Raster from IDRISI Taiga to MapInfo 10
Raster till vektor i ArcGIS 10
Rasterdata
Raster calculator
Redigera i wikin
Referenskarta
Rektifiera i Google Earth 6
Rektifiera
Rektifiera i ArcGIS 10
Roda kartan
RT38
RT90
Rumslig kvantifiering

Saccess
Satellitnavigering
Scale with ArcGIS 10
Select i ArcGIS 10
Select i MapInfo
SGU
SHP
Siktrelaterade analyser i ArcGIS 10
Skala
Skalstock i ArcGIS 10
Skapa en buffer i ArcGIS 10
Skapa en buffer i MapInfo 10
Skapa vektordata i Google Earth 6
Skapa vektordata i MapInfo 10
Skapa tredimensionella kartor i ArcScene 10
Skapa tredimensionell höjdmodell i 3DEM
Skapa vektordata i ArcGIS 10
Svenska statens kartor genom tiderna
Sweref99
Symbolkarta

TAB
Tabell
Table of Contents i ArcGIS 10
Teckenförklaring i ArcGIS 10
Teckenförklaring i MapInfo 10
Teckenförklaring
Tematisk karta i ArcGIS 10
Tematisk karta
Terrangkartan
Terrängskuggning med ArcGIS 10
Text på kartan
Text till kolumner med Excel
TFW
TIFF
Tips ArcGIS 10
Tips Google Earth 6
Tips MapInfo 10
Tips Idrisi Taiga
Tool Not Licensed i ArcGIS 10
Topografiska kartan
Topografisk karta
Triangulering
Tyvekkartor

Utforska kartlager i ArcGIS
Utforska kartlager i ArcGIS 10

Vagkartan
Vector from IDRISI Taiga to ArcGIS 10
Vector from MapInfo 10 to IDRISI Taiga
Vector to raster with IDRISI Taiga
Vectorisation with MapInfo 10
Vektor till raster i ArcGIS 10
Vektordata
Vektor till raster i IDRISI Taiga
Verktygsfalt
Visualisering av höjddata genom tiderna
Visuell hierarki
Vägdata

Web GIB2
Web resources for An Introduction to Geographical information systems
WGS84
WMS

XML
X och Y koordinater till punkter i MapInfo

Överlagringsanalys
Översiktskartan

text_pa_kartan

Text på kartan

(Text,ortnamn,typsnitt)

Här nedan presenteras diverse kartografiska konventioner vad gäller hur text bör framställas i kartor för att göra dessa lättlästa och tydliga. För fördjupning på området rekommenderas kapitel 7 i boken Konsten att framställa kartor (SUB) och kapitel 2 och 3 i Designing better maps (SUB).

Olika former av text för olika ändamål

Den som har använt ett ordbehandlingsprogram har säkert lagt märke till att det finns väldigt många typsnitt (textstilar) att välja mellan. Dessa kan delas in i olika grupper, något som kan vara bra att känna till när man skall producera text, oavsett om det gäller en uppsats eller en karta.

En viktig grupp är den 'med seriffer' (ibland kallad antikva). Seriffer är de ”klackar” som finns på en del typsnitt, exempelvis Times New Roman. Typsnitt utan seriffer (benämns ibland sans serif) tillhör ofta kategorin 'linjärer', där bokstäverna består av jämntjocka ”penndrag”. Nedan visas exempel på de båda grupperna, med och utan 'kursiv' (lätt framåtlutad) stil.

Serifferna skapar en sorts linjering under texten som gör det lättare att läsa en text snabbt, varför denna typ av typsnitt med fördel används för längre texter på papper. Vid läsning på en skärm brukar dock denna typ av teckensnitt bli jobbig att läsa, varför linjärer där är att föredra. I de tryckta sammanhangen passar linjärer bra för rubriker då de tenderar att fånga blicken.

Kursiv stil är alltid jobbigt att läsa längre stycken av och rekommenderas enbart för kortare citat eller för markering av några ord i löpande text.

Vad gäller användningen på kartor kan de olika texttyperna användas tillsammans. Exempelvis är det vanligt att använda ett typsnitt med seriffer för namn på ”naturliga” landskapsformationer (så som berg, sjöar och skogar) medan ett linjärt typsnitt används för människoskapade företeelser (så som orter, administrativa områden och broar). Det finns också en tradition att använda kursiv text till vatten av olika slag.

Men det går också att göra på andra sätt. I kartan nedan har man exempelvis använt ickekursiva linjärer för byggnader och mindre och kursiva linjärer för vägnamn.

I äldre kartor användes ibland en så kallad bakåtkursiv stil för att skriva ut namnen på sjöar, vattendrag och andra vattenfyllda landskapsformer. Se exempelvis kartan (uppmätt 1902) nedan där Tenöviken och Langnöviken skrivits med bakåtkursiv (lätt bakåtlutat) text.

Texters placering i kartan

Hur texter placeras på kartan kräver också viss eftertanke för att kartan skall bli snygg och lättförståelig. Här följer några tips som brukar fungera bra. Exempelvis är det bra att tänka på att om det är möjligt brukar det kännas naturligast att placera ortnamn uppe till höger om en ort (se hur Åby är placerad i bilden nedan).

Detta är dock inte alltid möjligt eftersom annat kan ligga i vägen för texten. Därför är det bra att känna till prioriteringsordning för hur ett ortnamn bör placeras. Prioriteringsordningen följer siffrorna i figuren nedan (i fallande ordning).

1. Alltså, om det finns möjlighet så placeras ortnamnet uppe till höger:

2. Om denna plats är upptagen av exempelvis en väg är nere till höger att föredra:

3. Om alla platser till höger om orten är upptagna av en stor stad så är uppe till vänster att föredra:

4. Och om platserna ovan och till höger om en ort är tagna så blir nere till vänster en naturlig plats:

5. Utifall sidorna är tagna placeras ortnamnet ovanför orten:

6. Vidare så finns det inte så mycket till alternativ än att placera ortnamnet nedanför orten om utrymmet ovanför samt på bägge sidorna är upptagna:

Ortnamn för orter som ligger vid kusten placeras om möjligt så att de ligger helt i vattnet och namn för orter som inte ligger vid kusten placeras så att de ligger helt på land.

Namnen för geografiska områden vilka spänner över stora områden bör skrivas med hjälp av så kallad 'spärrning '(extra mellanrum mellan bokstäverna). Exempelvis bör detta göras för områden så som: A S I E N eller S a h a r a.

Om kartprojektionen är sådan att latituderna inte är horisontella raka linjer utan istället böjda, så bör texten för i varje fall stora geografiska områden följa latituderna så som de gör i exempelbilden nedan.

Att hantera text på kartan i GIS programvaror

Attributdata för olika geografiska objekt kan i ArcGIS 10 skrivas ut som text vid eller på objektet.

För att åstadkomma detta, högerklicka på det aktuella lagret i Table of Contents och välj:

:Properties > Labels

Klicka i rutan Label features in this layer och välj vilken attributdata som skall skrivas ut i rullgardinsmenyn Label Field.

På fliken finns även diverse inställningsmöjligheter så att texten får den form, storlek, färg och placering som passar ändamålet.)

Attributdata för olika geografiska objekt kan i MapInfo Professional 10 skrivas ut som text vid eller på objektet.

För att åstadkomma detta, öppna Layer Control:

Map > Layer Control…

Dubbelklicka på namnet till det aktuella lagret. I rutan Layer Properties slår man på Visibility under fliken Labeling Rules.

På fliken och även fliken Label Display finns även diverse inställningsmöjligheter så att texten får den form, storlek, färg och placering som passar ändamålet.)

text_pa_kartan.txt · Senast uppdaterad: 2019/11/11 18:48 av ene