User Tools

Site Tools


text_pa_kartan

Text på kartan

(Text,ortnamn,typsnitt)

Här nedan presenteras diverse kartografiska konventioner vad gäller hur text bör framställas i kartor för att göra dessa lättlästa och tydliga. För fördjupning på området rekommenderas kapitel 7 i boken Konsten att framställa kartor (SUB) och kapitel 2 och 3 i Designing better maps (SUB).

Olika former av text för olika ändamål

Den som har använt ett ordbehandlingsprogram har säkert lagt märke till att det finns väldigt många typsnitt (textstilar) att välja mellan. Dessa kan delas in i olika grupper, något som kan vara bra att känna till när man skall producera text, oavsett om det gäller en uppsats eller en karta.

En viktig grupp är den 'med seriffer' (ibland kallad antikva). Seriffer är de “klackar” som finns på en del typsnitt, exempelvis Times New Roman. Typsnitt utan seriffer (benämns ibland sans serif) tillhör ofta kategorin 'linjärer', där bokstäverna består av jämntjocka “penndrag”. Nedan visas exempel på de båda grupperna, med och utan 'kursiv' (lätt framåtlutad) stil.

Serifferna skapar en sorts linjering under texten som gör det lättare att läsa en text snabbt, varför denna typ av typsnitt med fördel används för längre texter på papper. Vid läsning på en skärm brukar dock denna typ av teckensnitt bli jobbig att läsa, varför linjärer där är att föredra. I de tryckta sammanhangen passar linjärer bra för rubriker då de tenderar att fånga blicken.

Kursiv stil är alltid jobbigt att läsa längre stycken av och rekommenderas enbart för kortare citat eller för markering av några ord i löpande text.

Vad gäller användningen på kartor kan de olika texttyperna användas tillsammans. Exempelvis är det vanligt att använda ett typsnitt med seriffer för namn på “naturliga” landskapsformationer (så som berg, sjöar och skogar) medan ett linjärt typsnitt används för människoskapade företeelser (så som orter, administrativa områden och broar). Det finns också en tradition att använda kursiv text till vatten av olika slag.

Men det går också att göra på andra sätt. I kartan nedan har man exempelvis använt ickekursiva linjärer för byggnader och mindre och kursiva linjärer för vägnamn.

I äldre kartor användes ibland en så kallad bakåtkursiv stil för att skriva ut namnen på sjöar, vattendrag och andra vattenfyllda landskapsformer. Se exempelvis kartan (uppmätt 1902) nedan där Tenöviken och Langnöviken skrivits med bakåtkursiv (lätt bakåtlutat) text.

Texters placering i kartan

Hur texter placeras på kartan kräver också viss eftertanke för att kartan skall bli snygg och lättförståelig. Här följer några tips som brukar fungera bra. Exempelvis är det bra att tänka på att om det är möjligt brukar det kännas naturligast att placera ortnamn uppe till höger om en ort (se hur Åby är placerad i bilden nedan).

Detta är dock inte alltid möjligt eftersom annat kan ligga i vägen för texten. Därför är det bra att känna till prioriteringsordning för hur ett ortnamn bör placeras. Prioriteringsordningen följer siffrorna i figuren nedan (i fallande ordning).

1. Alltså, om det finns möjlighet så placeras ortnamnet uppe till höger:

2. Om denna plats är upptagen av exempelvis en väg är nere till höger att föredra:

3. Om alla platser till höger om orten är upptagna av en stor stad så är uppe till vänster att föredra:

4. Och om platserna ovan och till höger om en ort är tagna så blir nere till vänster en naturlig plats:

5. Utifall sidorna är tagna placeras ortnamnet ovanför orten:

6. Vidare så finns det inte så mycket till alternativ än att placera ortnamnet nedanför orten om utrymmet ovanför samt på bägge sidorna är upptagna:

Ortnamn för orter som ligger vid kusten placeras om möjligt så att de ligger helt i vattnet och namn för orter som inte ligger vid kusten placeras så att de ligger helt på land.

Namnen för geografiska områden vilka spänner över stora områden bör skrivas med hjälp av så kallad 'spärrning '(extra mellanrum mellan bokstäverna). Exempelvis bör detta göras för områden så som: A S I E N eller S a h a r a.

Om kartprojektionen är sådan att latituderna inte är horisontella raka linjer utan istället böjda, så bör texten för i varje fall stora geografiska områden följa latituderna så som de gör i exempelbilden nedan.

Att hantera text på kartan i GIS programvaror

Attributdata för olika geografiska objekt kan i ArcGIS 10 skrivas ut som text vid eller på objektet.

För att åstadkomma detta, högerklicka på det aktuella lagret i Table of Contents och välj:

:Properties > Labels

Klicka i rutan Label features in this layer och välj vilken attributdata som skall skrivas ut i rullgardinsmenyn Label Field.

På fliken finns även diverse inställningsmöjligheter så att texten får den form, storlek, färg och placering som passar ändamålet.)

Attributdata för olika geografiska objekt kan i MapInfo Professional 10 skrivas ut som text vid eller på objektet.

För att åstadkomma detta, öppna Layer Control:

Map > Layer Control…

Dubbelklicka på namnet till det aktuella lagret. I rutan Layer Properties slår man på Visibility under fliken Labeling Rules.

På fliken och även fliken Label Display finns även diverse inställningsmöjligheter så att texten får den form, storlek, färg och placering som passar ändamålet.)

text_pa_kartan.txt · Last modified: 2016/04/12 13:11 by ene