User Tools

Site Tools


tematisk_karta

Tematisk karta

Att presentera statistik för olika geografiska områden med hjälp av en så kallad tematisk karta, är ett vanligt och viktigt sätt att förmedla rumsliga mönster. Den tematiska kartan skiljer sig från referenskartan genom att vanligen bara lyfta fram ett eller ett par teman. Det finns olika slag av tematiska kartor:

De flesta tematiska kartor skapades i slutet av 1800 talet. De har blivit mycket enklare att skapa med hjälp av GIS, men grundprinciperna är desamma. Numera finns också diagramkartor, dvs diagram som placerats i en kartbild.

Användningen av tematiska kartor

hast.jpg

Betrakta exempelvis bilden till höger. Den visar fyra geografiska områden, där det i varje område finns ett antal hästar respektive personer. Bilden skulle kunna liknas med en prickkarta, eftersom varje ”prick” (i detta fall symboler) representerar en mängd av något. Fler symboler inom ett område betyder alltså att det inom området finns fler av det som symbolen representerar. En alternativ benämning som förekommer är bildstatistisk karta. Liknande karttyper används ibland för att exempelvis representera storlekar på arméer där en soldatfigur motsvarar ett visst antal soldater.

En proportionell symbolkarta visar i sin tur symbolers storlek hur mycket av något som finns inom området och en koropletkarta visar hur mycket det är av något i ett område genom att området får en färg som representerar den mängden. Nedan visas tre proportionerliga symbolkartor, vilka tillsammans redovisar samma information som kan utläsas ifrån bilden till höger.

propsymbol.jpg

Med hjälp av teckenförklaringarna som hör till vardera karta är det möjligt att tolka hur mycket symbolernas (i detta fall cirklarnas) storlek motsvarar. Men för den som är intresserad av hästars geografiska spridning säger kartan längst till vänster inte mer än att det finns en häst i varje område. Det blir dock mer intressant nu när vi har möjligheten att jämföra kartorna sida vid sida. Den central västra regionen har till exempel inte fler hästar än något av de andra områdena. Ändå förfaller den hästextrem på något vis eftersom den både har en liten befolkningsmängd och en liten yta, men ändå lika många hästar som de andra områdena.

Något vi kan göra för att systematiskt kunna jämföra häststatistiken med befolkningen och ytan för vartdera området är att normalisera antalet hästar med befolkningsmängden respektive ytan. Normalisering betyder helt enkelt att man dividerar (delar) de värden som man önskar normalisera med till exempel områdets befolkning (om man nu vill normalisera med befolkningen). Antalet hästar per person säger något om hur stor del av befolkningen som torde ha med hästar att göra medan hästar per yta säger något om hur mycket hästrelaterade aktiviteter torde påverka landskapet i området.

{{*:koroplet.jpg}

koropletkartan här ovan visar antalet hästar normaliserat med områdets befolkningsmängd respektive områdets yta. Vad man kan se är att hästtätheten per person är som störst i den norra samt i det central västra området medan hästtätheten per yta är som störst i de båda centralt belägna områdena.

Notera att proportionella symbolkartor användes i exemplet ovan för att visa den totala mängden hästar, personer eller ytenheter inom vartdera området, medan koropletkartor användes för att visa intensitet (hästar per yta eller per person). Detta är ingen tillfällighet, utan det är just så dessa karttyper ska användas.

Skapa tematiska kartor

För att skapa tematiska kartor som presenterar statistik för olika områden krävs att man kopplar samman statistik med område. Länkarna nedan leder till instruktioner för hur detta görs i olika programvaror:

Vidare skall detta visualiseras, något som det finns mer information om via länkarna nedan:

tematisk_karta.txt · Last modified: 2016/04/12 13:10 by ene