User Tools

Site Tools


svenska_statens_kartor_genom_tiderna

Svenska statens kartor genom tiderna

Svenska staten har stått bakom kartläggningen av landet sedan 1600 talets början. Till en början med översiktliga kartor över landet och mycket detaljerade kartor över gårdar, byar och städer. Efterhand kom regelrätta lantmäteriförrättningar att genomföras från slutet av 1600 talet. Många kartor skapades i samband med agrarsamhällets omvandlingen genom de skiften som genomfördes under 1700 och 1800 talen. De svenska städerna har också avsatt en stor mängd kartor, inte minst vid omplanering och grundandet av städer, men även som en löpande verksamhet för att få grepp om markägande och utnyttjande.

Tryckta kartor gjordes av dels av den militära delen av samhället genom det som senare kom att kallas generalstabens topografiska kår från början av 1800 talet, dels inom det civila samhället på Lantmäteriet som började göra ekonomiska kartor i mitten av 1800 talet. Det så kallade sockenkartverket, där endast ett fåtal kom att tryckas. Den civila och den militära verksamheten levde sida vid sida under stora delar av 1800 talet innan man slogs samman till Rikets allmänna kartverk. De militära kartorna var Topografiska kartor och alltjämt är Terrängkartan styrd av militära specifikationer.

Den civila karteringen tog fart genom ett beslut att göra en ekonomisk karta över landet. Den kallas idag vanligen häradskartan eller häradsekonomisk karta. Den gavs i sitt äldsta skede ut i kartblad som mostsvarade den administrativa indelningen härad under 1800 talets mitt. Senare kom den att ges ut i rektangelblad, som vi är vana att se tryckta kartor idag. Kartorna som trycktes i häradsformat var i skala 1:50 000 (1:100 000 i Norrbotten) och de innehöll uppgifter om markanvändning och bebyggelse. Gränserna var på traktnivå, dvs bygränser och inte enskilda fastigheter. Detta ledde till att staten inte ansåg att man kunde bekosta tryckningen av kartorna då de inte var riktiga ekonomiska kartor. Detta var en viktig anledning till att skalan ändrades till 1:20 000, där mer information kunde få plats. Karteringen i denna äldre stil fortsatte till 1930 talet och efter Andra Världskriget kom den att ersättas av den Ekonomiska kartan.

Lantmäteriets kartor gjordes om genom det så kallade designprogrammet på 1980 talet. Man tilldelade då alla kartor en färg. Det underlättade hanteringen av av kartorna. Som vi det laget hade blivit många olika versioner. Vad som menades med exempelvis äldre ekonomiska karta var inte enkelt då den gjorts i två olika omgångar på en del ställen och dessutom kallades den äldre kartan från 1800 talet också ekonomisk karta (häradskartan). Design programmet gäller inte längre, men färgerna har behållits på de moderna kartorna, vilket gör dem lättare att hitta se vidare i avsnittet om Lantmäteriets kartor.

De moderna allmänna kartorna som produceras har en lång historia och med några undantag kan man säga att de har närmare 200 års historisk utveckling bakom sig. Mycket har skett i tryckteknik och informationsinnehållet, men grunden att de i skalområdet från 1:10 000 upp till 1:20 000 har varit ekonomiska kartor de i skala 1:50 000 upp till 1:200 000 har varit militära topografiska kartor och de ännu storskaliga har varit översiktskartor kvarstår.

För mer ingående beskrivning av de moderna kartorna se sidan om Lantmäteriets kartor

Sveriges äldsta storskaliga kartor

Kartskåpet

svenska_statens_kartor_genom_tiderna.txt · Last modified: 2016/04/12 12:59 by ene