Koropletkartan är den vanligaste tematiska karttypen. Den redovisar data på region (yta). Det skall vara relativa värden som presenteras. Karttypen förekommer i många sammanhang, även om namnet inte är så känt. Namnet kommer från grekiska koros (plats) och pleth (värde) och står alltså för platsens värde.

Den äldsta koropletkartan över Nederländerna från 1827. Troligen en av de äldsta av karttypen. Kartan visar analfabetismen i procent i landet. Det finns ingen teckenförklaring, men värdena är utskrivna i kartbilden. De mörkaste regionerna är de som har högst värden.

En viktig del av skapandet av en korpoletkarta är att göra klassindelningen. Här är en karta som visar inkomst per/person i några områden.

koro_perspektiv_inkomst_pers.jpg{br} Den tredimensionella kartan även kallad prismakarta, visar värdena för varje region och hur de relateras till varandra.

koro_likamånga_klass.jpg{br} kartan visar en kartbild där det är lika många observationer i varje klass. Detta är en vanlig fördelning i olia GIS program för det skapar en levande kartbild, men det är inte säkert att det är ett bra sätt att visa statistiken.

koro_standaredavvikelse.jpg{br} Att använda statistiska metoder såsom standardavvikelse kan vara ett bra sätt att göra en klassindelning observera dock att med ett fåtal klasser så påverkar den statistiska fördelningen mycket.

koro_naturliga_brott.jpg{br} Naturliga brott är ett annat alternativ som ofta blir bra.

koro_naturliga_brott_5klass.jpg{br} Ökar man antalet klasser kan också mer information läsas ut ur kartan. Här är naturliga brott med 5 klasser. I exemplet ovan blir en del av klassindelningsmetoderna missvisande för det handlar om ett fåtal regioner.

Tematisk karta