De flesta har säkert en idé av vad en karta är. Men att förklara det med ord kan vara lite klurigt. International Cartographic Association (ICA) beskrev i en skrivelse från 1995 begreppet karta med följande ord:

:“A map is a symbolised image of geographical reality, representing selected features or characteristics, resulting from the creative effort of its author‘s execution of choices, and is designed for use when spatial relationships are of primary relevance.”

En “vanlig” karta (jämför med mental karta) kan sägas bestå av tre delar: Projektionen, skalan och symbolerna. Projektionen som beskriver hur punkter på den runda jorden skall placeras på en platt karta brukar inte orsaka så stora bekymmer när kartan spänner över ett litet område, eftersom ett litet område på den runda jorden inte är så långt ifrån platt. Däremot är projektionen jätteviktig att tänka på då man använder kartor över stora områden som kontinenter eller hela världen. Skalan bestämmer hur långa verkliga avstånd blir på kartan. Exempelvis betyder skala 1:100 att en centimeter på kartan är hundra centimeter i verkligheten. Symbolerna kan vara punkter, linjer eller ytor. Det behövs vanligtvis en teckenförklaring för att visa vad symbolerna betyder. Detta eftersom symbolerna inte alltid är självklara. 'Mer om kartutformning här'.

Kartor delas ofta in i kategorierna referenskartor med syftet att beskriva landskapet (så som exempelvis Lantmäteriets kartor eller tematiska kartor med syftet att beskriva något särskilt tema. Gränsen mellan dessa två kategorier är inte helt enkel eftersom en referenskarta inte återspeglar allt utan olika teman måste väljas ut även där.

En statisk karta kan vara digital eller tryckt, men till skillnad från dynamiska och interaktiva kartor förändras inte kartbilden.

Hos en dynamisk karta förändras bilden över tid, men till skillnad från interaktiva kartor går det inte att påverka förändringen. Begreppet film skulle nog vara en träffande benämning för en sådan karta. Att visualisera förändring över tid är ett vanligt användningsområde för dynamiska kartor, men det finns även mycket annat som kan presenteras med dynamiska kartor.

Interaktiva kartor interagerar med kartanvändaren på så sätt att denne kan påverka kartans utformning så att den förändras. Det kan handla om att zooma in och ut samt byta mellan olika lager.

På en hemsida kan exempelvis en interaktiv karta (så som Google Maps) “bäddas in” .

Med interaktiva kartor menas ofta digitala. Men även en papperskarta kan sägas vara interaktiv om den likt en adventskalender har information som visas först då kartanvändaren väljer att plocka fram den.