User Tools

Site Tools


hojddata

Höjddata

Geografisk höjddata är, vilket namnet medger, data vilken beskriver platsers höjd (över havet). Läs mer på Lantmäteriets hemsida om höjdsystem om vad som egentligen menas med “höjd över havet”.

Olika typer av höjddata

Det finns olika sätt att beskriva platsers höjd som lämpar sig för olika användningsområden. Nedan beskrivs tre olika former av höjddata och kort om vad de vanligtvis används till.

DEM

Digital Elevation Model (DEM) eller på svenska digital höjdmodell är en typ av rasterdata där varje cell/pixel har givits ett höjdvärde. För GIS analyser och digitala visualiseringar är denna formen av höjddata oftast bäst att använda. Siffrorna i rutan nedan är ett exempel på hur lagringen av data i en digital höjdmodell kan se ut och anger alla medelhöjden för varje 50 gånger 50 meter stor ruta och motsvarar värdena i det övre vänstra hörnet i rasterbilden nedanför siffrorna.

1251 1263 1275 1285 1294 1308 1322 1336 1351 1363 1370 1376 1385 1396 1408 1417 1423 1427 1434 1443 1449 …

1276 1292 1309 1321 1331 1346 1360 1369 1376 1385 1394 1405 1417 1429 1438 1448 1456 1461 1466 1471 1476 …

1309 1328 1350 1368 1377 1386 1398 1407 1414 1419 1427 1439 1454 1466 1474 1482 1489 1495 1498 1501 1504 …

1342 1364 1388 1407 1415 1421 1430 1440 1447 1453 1461 1474 1489 1501 1509 1515 1523 1530 1533 1533 1533 …

1383 1408 1433 1451 1456 1458 1466 1476 1484 1492 1502 1514 1527 1538 1546 1554 1565 1576 1579 1575 1568 …

1427 1455 1478 1492 1494 1496 1502 1512 1522 1533 1544 1555 1565 1574 1584 1596 1614 1629 1633 1627 1612 …

Höjdkurvor

Höjdkurvor används ofta i topografiska kartor för att indikera höjden för olika platser. Varje kurva följer en viss höjd och är därför en isaritm ((en kurva där kurvan visar att alla punkter längs den har samma värde). Ekvidistans är den skillnad i höjd som är mellan varje kurva och varierar beroende skala. I figuren nedan är ekvidistansen 20 meter ((samma som Lantmäteriets Vägkartan) men borde egentligen vara större eftersom höjdkurvorna är placerade så nära varandra att de smälter ihop med den lilla skalan som används i kartan.

Verktyg för att skapa höjdkurvor från ett DEM:

ArcToolbox > Spatial Analyst Tools > Surface > Contour

TIN

Triangulated Irregular Network ((TIN) är en form av höjddata som utgår ifrån höjdvärden vid ett antal punkter som är sammanlänkade av ett triangelnätverk ((se figuren nedan). Om man karterar genom att mäta upp höjden vid ett antal mätpunkter får man till exempel punkter att skapa ett sådant nätverk av. Ett TIN kan också räknas fram från ett DEM och vise versa.

Fördelen med TIN framför DEM i datormiljöer är att TIN är vektordata som inte alls tar upp lika mycket plats om landskapets topologi är relativt enkel ((exempelvis om den är platt).

Dataresurser

Höjddata för Sverige kan laddas ned från GSD. Höjddata finns där som DEM ((upplösning 50 meter) i rasterformaten:

samt som höjdkurvor i vektorformatet:

Höjdkurvorna är lagrade i filen som har OH med i namnet ((exempelvis fast_OH eller OH_trk).

Höjddata som DEM för hela världen ((bortsett från de nordligaste och sydligaste områdena) med en upplösning på cirka 90 meter har skapats genom projektet SRTM ((Shuttle Radar Topography Mission), där världens höjder skannats av med radar från rymdfärjor. Data från den digitala höjdmodellen kan laddas ner här.

Analysera höjddata

Höjddata som DEM lämpar sig bra för olika GIS analyser.

Lutningsanalyser

Exempelvis går det att räkna ut hur många graders lutning ((eng. slope) det är på olika platser ((se figuren nedan).

Eller så kan lutningens riktning räknas ut (se figuren nedan).

Tips kring hur man gör lutningsrelaterade analyser:

Siktanalyser

Landskapets topografi påverkar vilka platser som det går att se från olika positioner. Exempelvis kan man fråga sig om det går att se Sydtoppen på Kebnekaise från Kebnekaise fjällstation. I figuren nedan är alla områden som inte syns från fjällstationen (husen nederst i bilden) lite mörkare och vi kan konstatera att enligt analysen så är toppen skymd.

Tips kring hur man gör siktrelaterade analyser:

Hydrologiska analyser

Att dela in ett landskap i olika avrinningsområden är möjligt genom GIS analys. Ett avrinningsområde är ett område som har ett gemensamt utlopp eller uppsamlingsplats för det vatten som rinner omkring i samband med nederbörd eller dylikt. Figuren nedan visar avrinningsområdena i området runt Kebnekaise med höjdkurvor pålagda.

Tips kring hur man gör hydrologiska analyser:

Visualisera höjddata

Höjdkurvor är inte bara ett sätt att lagra höjddata utan också ett sätt att visualisera den. Ett närbesläktat sätt att visualisera höjder är att färglägga kartan i olika färger för olika höjder, något som ibland kan vara praktiskt men kan bli ett bekymmer om man vill förmedla någon ytbeskaffenhet i landskapet annat än höjden. Ibland blir färgerna också missvisande när kartläsaren ofta tolkar täckande färger som något som indikerar vegetationstyp.

Terrängskuggning är ett effektivt sätt att förmedla till kartläsaren landskapets topografi där detta inte måste göras så exakt, utan mer ge en känsla av var det är bergigt och dylikt. Viktigt är dock att belysningen som skapar skuggan sker från nordväst (om norr är uppåt i kartbilden), annars är det lätt att missuppfatta bilden. Se exempelvis bilderna nedan som föreställer samma område (Kebnekaise med omgivning) men där den vänstra är belyst från nordväst och den högra från sydost.

Hur man skapar terrängskuggning:

Resultatet av den tidigare nämnda siktanalysen visualiserades med en tredimensionell vy, vilket också är ett alternativ vad gäller att visualisera höjddata.

Hur man gör tredimensionella visualiseringar av landskapet:

En historisk fördjupning kring visualisering av höjddata:

hojddata.txt · Last modified: 2016/04/12 10:48 by ene